Jag är fången, strandsatt, fast, kvar eller hur man nu väljer att uttrycka det. Det är snöstorm och mitt flyg är inställt. Jag vet att jag hyllat min kära Norrland, men nu är jag less. En liten tröst var det förstås att se att det gick lika kämpigt på Arlanda som här på lilla Alvik.

05.30 i morse ringde jag luftfartsverket för att fråga om vilken tid jag blev tvungen att checka in, då mitt flyg beräknades bli 3 timmar sent. Jag satt i telefonkö i 20 min, medan jag febrilt letade efter ett telefonnummer till SAS. Ingen större framgång där kan jag meddela. Gav upp köandet och tvingade stackars Jonas att köra ut mig till flygplatsen så jag skulle få prata med någon ansvarig, trots att LFV under tiden annonserat om att mitt flyg var definitivt inställt.

Jag får åka hem imorgon istället. Detta betyder att jag missar en hel dag i skolan och genomgången av riksartiklarna vi ska skriva i veckan. Men jag har bestämt mig för att sluta sura, det finns ingenting jag kan rå över längre.

För er som inte vet det så är jag en jävligt glad och trevlig tjej och jag tar sällan ut mina aggressioner på andra levande varelser. Imorse hittade jag dock en slagpåse i SAS digitala supporttant; Eva. Men till och med hon kunde ge mothugg…