En Fidel Castro, två öl, en snus och (slutligen) en gratisshot senare mår jag helt okej. Teatersport stod på menyn i kväll. Vi hängde i studentpuben och njöt av underhållningen. Jag tror att någon försökte smygvärva mig till Spexet. Tyvärr är teaterdelen (där jag tror jag skulle känna mig som  mest hemma) full, men jag har lovat att testsjunga för kören nästa vecka. Enligt en riktig källa krävs det ingen Mariah Carey för att klara det! Over and out. 

Tre veckor har passerat sen jag tog en snus (som inte räknas som en festsnus). I går och i dag har det varit riktigt kämpigt. Förra veckan gick ändå helt okej, men det är skillnad mellan att komma hem till familjen eller Jonas och till en tom lägenhet. Jag blir så jämarns rastlös. Jag klättrar på väggarna och jag har börjat småäta, något så kopiöst. Är ständigt sugen på något. Det är sjukt. Men. Jag håller ut! 

Som jag berättade för någon dag sedan så lyckades jag drälla bort både körkort och Visa-kort på årets upplaga av festivalen Peace&Love. Förutom det förlorade jag en ny kamera, ett läppglans, 130 kronor i kontanter och en SL-remsa. Alla dessa saker låg löst i en väska och allt som fanns kvar i den, när jag upptäckte stölden, var en gammal snusdosa.

Förra veckan mailade en tjej till mig på facebook och skrev att hon jobbat på P&L och att de hittat allt utom kameran. Jag har inte hunnit ta mig för att skaffa ett nytt körkort och det kanske var tur, för...

...förstå vilket partytrick det är att dra fram den här bilden på fest! Jag ser ju inte riktigt i ordning ut. Anna sa för övrigt att jag var väldigt lik tjejen i Futurama på fotot. Ska jag ta det som en komplimang eller? Hon är ju trots allt enögd.

Jag var först med att pynta och sist med att plocka ner skiten. Det gäller att få ut så mycket som möjligt av julen! Nu är den bortstädad. 

Första dagen på nya kursen, Historia A, är avklarad! Vår klass verkar ha det mesta. Massa flummiga nördar (i oss JMSare), tjejiga tjejor, någon söt pojke, en bad boy, ett par svenssons och en riktig superbesserwisser (ni vet en sådan som verkligen älskar att höra sig själv prata och liksom bara "fröken, fröken, jag kan, jag kan!!!" hela tiden).

Jag känner mig rätt hoppfull inför terminen ändå. Vi började med ett diagnosiskt prov i grupp. Det var roligt att damma av gymnasiekunskaperna, även om jag fick skämmas övet hur lite jag kunde om vissa världshändesler. Typ Västroms fall...

Efter skoldagen bar det av mot staden med Marie och Anna. Vi åt middag på Kungshallarna och shoppade present åt Maria som fyllde 22 år i går. Sedan åkte vi hem till henne på saftkalas. Mycket trevligt må jag säga! Tack.

Idé: Gemensam födelsedagsmaskerad för mig och Marie i mars. Det lär bli galet. 

Här på bloggagratis kan man se via vilka referenser, alltså länkar, folk hittat till ens blogg. De som ramlat in här genom google.com och liknande sökmotorer har i nio fall av tio sökt på fraserna "alkhol + sprit", "nakenstäd" och "djurpornografi". Vad är det för fel? Jag känner mig smutsig. Heh. 

Jag hade god tidsmarginal när jag kom till flygplatsen i morse. Strax efter 07.30 klev jag in i centralallen och där var så tomt. Redan då började jag ana oråd. När jag skulle checka in kunde datorn inte hitta min bokning. Jag försökte förgäves få tag på någon i personalen, men de satt och fikade. När jag kikade på monitorerna över ankomster och avgångar, insåg jag att jag nog bokat lite tokigt.

Sofia, smarta Sofia, hade beställt en biljett FRÅN Stockholm, TILL Umeå. Aj, aj. Inte bra. Fort som tusan ringde jag SAS kundtjänst och det skulle gå alldeles utmärkt att boka om min flygbiljett för endast 250 kronor. Men (och här kommer det roliga) jag kunde inte byta riktning, så jag kunde bara boka så jag fick en ny hembiljett (alltså en till Umeå) längre fram i vår. Satan.

Som tur var fanns det ungdoms- och standbybiljetter kvar på båda SAS och Malmö Aviation. Jag valde det sistnämnda i rent hat mot det förstnämnda. Det skulle jag kanske inte ha gjort.

När jag checkat in bagaget blev jag informerad om att flyget var sent och inte så lite heller. En bagagebil hade tydligen kört in i planet på Bromma. Satan igen. En timme senare än beräknat skulle vi sticka. Istället blev det en timme och fyrtio minuter. Jag trodde jag skulle lämna Umeå 08.15 imorse, istället blev det 11.00 Jag hann med nöd och näppe (lite sen var jag) till kortpraktiksseminariet och nu är jag hemma i Huddinge igen. Puh, säger jag bara!

För andra exempel på hur mitt SAS-hat uppkommit se inläggen fråga Eva eller finnjävlar.

(Det är i såna här stunder det verkligen, verkligen, skulle sitta fint med en brunklump. Jag har knarkat Onico hela dagen.)

Jag kastades tillbaka till min studentskiva när jag entrade Droskan i går. Det kändes fint. Kvällen blev otroligt lyckad, med förtärande av grillbuffé och öl i goda vänners lag. Efter Droskan blev det Scharinska villan. Det är så roligt att gå ut i Umeå och träffa både gamla och nya bekanta!

Vid ett av toalettbesöken under kvällen såg jag hur det blänkte till i toaskålen. Där låg en sån där metallplånbok (ni vet en liten korthållare). Jag övervägde en stund hur jag skulle bära mig åt. Å ena sidan ville jag ju inte sticka ner min hand i toan för någon annans skull. Å andra sidan så visste jag hur hemskt det känns att bli av med både Visa-kort och körkort, efter diverse festivalbravader i somras.

Så, det blev å andra sidan och jag fiskade. I korthållare låg, mycket riktigt, både Visa-kort och körkort. Efter en noggrann (som aldrig förr) handtvätt lämnade jag in  plånboken i baren. En timme senare kom en tjej fram till mig och frågade om det var jag som hittat den. Hon var helt överlycklig och gav mig världens varmaste kram och sa att hon älskade mig och att hon minsann fått lite hopp om mänskligheten. 

Jag fick vara någons vardagshjälte. Det kändes bra och var värt lite äckligt toafiskande. Lätt!