Förra året hyrde vi Norrskenshallen och invigde det nya året på skridskor. I år har vi ställt in siktet på Hammarhallen, vilket innebär ett mer bikinibaserat firande. Badhuset, här kommer vi! 

Gott nytt år!

Igår såg jag ikapp mig lite på The Office, med systeryster vid min sida.

Det finns få saker jag blir lika glad av.

På juldagen spelade jag och familjen sällskapsspel i traditionell anda. Vi började med Barngeni. Seriöst, spelet måste ha utkommit någon gång i mitten av 90-talet... Jag vann för övrigt överlägset i kategorin Världen förr. Kanske börjar utbildningen ge resultat?

Idag har jag fikat med Saari och Emmy. Vänner från förr. Mysigt värre.

Nu går jag och lägger mig.

Och när jag sitter i taxin på väg från en utekväll på Invito (ja, på något magiskt vis tog jag mig in och på något ännu mer magiskt vis slapp jag undan det skyhöga inträdet) tittar chaufören på mig förfärat och säger Men lilla gumman... Jag fortsätter obekymrat plocka centimeterstora glasskärvor ur mitt knä och svarar Äh, lite får man tåla! Dagen efter var jag inte lika kaxig. Så fort jag rörde mig ur sängen forsade blod ner från mitt knä, detta sagt utan att överdriva. Jag kunde alltså se mitt skellett. Snyggare sår får man leta efter. Därför gick jag i ide. Först nu har jag tagit mig hem till Nordmaling, efter nästan två dygn i koma.

The X-files har inte varit helt orörda under min norrlandsvistelse. Man kan tycka att detta borde spä på min ångestboll ytterligare. Men icket. Jag kan för första gången med säkerhet säga att det inte finns något mer än vänskap att hämta där. Closure.

Helgens konstaterande: klackar i djupsnö är ingen hit. Inte ens om man väger upp genom att bära täckbyxor. Don't try this at home!

Sofia 2 är för övrigt bäst! Love.

Sofia 2 och Sofia 1

Ikväll är det hemvändarkväll på samtliga krogar i Umeå. All in säger jag bara! Lite surt är det ju dock att jag inte var ute en månad i förväg och kirrade förköpsbiljett. Jag kan med säkerhet säga att det kommer att bli en traumatisk upplevelse att försöka ta sig in någonstans. Men nu kör vi!

Jag fick alltså tjocksockar i traditionell mormormanér! Hon känner mig allt för väl. Årets julafton var helt fantastisk. Det är än en gång bevisat; släkten värmer bäst!