När jag och Marie tog av oss ytterkläderna på redaktionen insåg vi till vårt stora förtret att vi hade i princip exakt likadan klädsel. Det såg nästan planerat ut. Aj, aj. När chefredaktören mötte upp oss var de första orden som lämnade hennes läppar "Ooooooh, matching!" En flygande start. Helt klart.

Dagen gick väldigt fort och Escape känns som ett riktigt kanonställe. Vi kommer att ha mycket att göra mest hela tiden verkar det som - och det mina vänner, det är bra!

Efter lunchen landade den här inbjudan på mitt skrivbord. Tidningen firar 50 nummer med en fest på torsdag. Jag har en känsla av att jag kommer att toppentrivas. Lätt!

Idag har jag dessutom hunnit med min första after-praktik med Anna och libanesisk mat inne i city. När jag kom hem skulle jag åka och simma. På väg till hallen insåg jag dock att jag supit- japåriktigt - supit bort mitt gymkort. Jag är ganska säker på att jag la det på ett smart ställe... Istället fick jag därför damma av mina gamla bettor (gångstavarna).

Efter att ha villat bort mig i Björnkullas kuperade trakter ringde min co-goddess och kallade hem mig till bygget. Lite spexgrejs har fixats och nu ska jag verkligen bara facesplatta kudden! En bra dag indeed. Natti.

Ikväll dejtar jag mitt diskberg och ligger och mökar i min ensamhet. Det är lördagsmys det!

Igår vankades det slight klassöl efter jobbet. Jag blev underligt full på de tre kalla. Men myche trevligt var det självklart ändå.

I övrigt är jag på sådär konstigt vårhumör nuförtin. Ena sekunden är jag mongoglad för att i nästa finna mig i fosterställning funderandes över alla världens mer och mindre världsliga problem. Jag vill ha sommar. Snälla kom!

Jag vill helt enkelt spela yatzy på filt under pågående humorfestival och vara somrigt solbränd. Fixa!

SM-final! Det säger väl det mesta. Fy farao vad glad jag är nu!

Pitchningen gick över förväntan igår och äntligen kan jag lämna examensarbetet bakom mig. Bara praktiken kvar nu, sen är jag en sån där utexad murvel.

Jag och några kursisar drog oss kvar efter pitchningen och svepte ett par kalla mittpådagenöl i puben.

Sedan bar det av hem till mig för Allah-möte. Det känns som att spexläget är under kontroll. Längtar till premiär! När alla våra underordnade gått hem hade jag och Annika en spontan tvåmannafest. Vi kikade på gamla bilder och filmklipp, lyssnade på apabra musik, pratade om både högt och lågt, samt insåg att jag hade massvis med alkohol och chips hemma. Ja, det hela resulterade i en riktigt fin afton/natt. Hon är guld värd den tjejen!

En mailkärleksförklaring värmde dessutom verkligen mitt hjärta. Tack!

Och just det! Jag har fått jobb. Ska börja blogga på Vivida-assistans.se - och få betalt! Sweet.

Ikväll har jag fått mysa med min alldeles egna Tess. Sen hon flyttade ses vi inte så ofta, men när vi väl ses är det umgänge av högkvalla! Som ikväll till exempel. Köttfärssås till middag och sen öl framför hockeyn på projjen.

Jag fick ha lite hockeyskola innan så förvirringen inte skulle vara heltotal när kalaset drog igång. Therese en stund in i matchen:

Om jag har förstått det här rätt har alltså det ena laget powerplay, det andra laget boxplay och dom vita är fittor?

Jag kan vid min gammelmormors grav svära på att jag aldrig använde det sista ordet, men det verkar sannerligen som att  Tess fattat ett och annat.

När vi sedan skulle reda ut min något röriga hockeyfamiljs lagtillhörigheter och hon fick reda på att mamma håller på Leksand blev kommentaren:

Meh, hon som verkar så vettig i övrigt!

En stund senare:

Tess: Men vad händer om Leksand och Skellefteå möts i finalen nudå?

Jag: Det är en omöjlighet. Leksand spelar inte ens i elitserien i år.

Tess: MEN VA!? Varför håller hon på dom då???

Åh! Jag älskar na! Tack för ikväll min lilla solstråle! I övrigt är livet lunch. Opponeringen gick som väntat OK (varken bättre eller sämre) och imorgon väntar den aningen läskiga examinationen. Nu ska jag punkta mina punkter så jag har något att säga framför "juryn" imorgon. Fredens.

När den här bilden togs var det mig vi firade. Idag firade vi den andra damen, Linnea, som fyllde 27 år i veckan. Hipp hipp hurra!  Hon är en riktig pärla som till och med orkat hembaka allt gottefika! Hon köpte dessutom hem matchen så vi kunde se den. Och gud vad vi skrek! Mellan pizza och öl och hockeykänslor. Sudden igen. Mina nerver klarar snart inte mer. Jisses alltså. Lyckligtvis slutade matchen, i likhet med gårdagens, med en välförtjänt seger för Skellefteå. Nu står det 2-2 i matcher. Kampen om Norrland fortsätter...

Annars har jag jobbat heldygn, myst, brunchat på Söder, ställt om klockan, pluggat och impulsshoppat dyrpjucks i helgen. Så det så. 

Tiden bara springer iväg. Idag fyller min yngsta lillasyster 17 år. Jag vet inte ens om jag vill komma ihåg vad jag gjorde när jag var i den åldern. En essential grej är dock att jag träffade mitt ex på festival då. Han var 24 bast. Alltså, inga 24-åriga grabbar åt Isa! Och inga festivaler heller!  Därmed basta!

Skickar en virtuell grattiskram till dig min lilla lillasyster!

Hoppas du får en fantastisk födelsedag!

Jag känner med den här tjejen. Och jag känner igen mig också. Dumma Luleå! Nu blire inget kalas! Skellefteå måste va bäst!

Nu går jag och lägger mig. God natt!

Nicklas hörde av sig igår och undrade om jag ville se hockeyn med grabbarna på restaurang. Jag är som bekant inte den som bangar och trevligt blev det - detta resultatet till trots. Alltså, vad är det som händer? Skridskostudsmål, på riktigt? Nej, gårdagens match skulle vi ha vunnit. Till skillnad från den föregående (då vi spelade en riktigt sopig förstaperiod) så mer eller mindre ägde vi sönder hela den här matchen. Så jäkla orättvist! 4-3 i sudden. Lotto-Luleå!

Efteråt drog vi vidare, somliga för att fira, somliga för att dränka sina sorger. Otalgia öl senare tog jag nattbussen, somnade, vaknade söder om Flempan, tog en taxi hem. Fyyyy vad less jag var när jag landade hemma 04.30 Hugah. Det är ju desstuom ödets ironi att det är prick på dagen ett år sedan jag gjorde samma sak.