Efterföljt av förkäk och föröl i Globen tillbringades en trelvig afton med Linnea på Hovet. Sista matchen i grundserien stod på menyn. Den betydde väl egentligen inte sådär jättemycket (nu när Färjestad ändå höll hyfsat tätt), men i alla fall. Jag kan tycka att skottstatistiken kan tala sitt tydliga språk 43 till oss och 23 till dem…

Men likt förbannat skulle allt avgöras på straffar, precis som vanligt när jag ser en match live, och vi fick nöja oss med två poäng.

Under en sekvens enades för övrigt allt det svartgula under hallens tak i ramsan ”Bajenfans – här kommer Djurgår’n”. Det kändes både elakt och stämningsfullt. Av rent egoistiska skäl önskar jag dock att de där DIF:arna håller sig kvar här uppe.

Jag hade förresten tagit sikte på att möta det andra AIK på Hovet igen redan på måndag. Damn you Luleå! Men jag ser ändå fram emot att följa de   rbykvartarna hemma i tv-soffan. Nu kör vi!