Fejsrejp hade man ju hört talas om, men spotrejp? Häromdagen upptäckte jag till min förfäran att jag hade en ny playlist på Spotify; Fias favoriter. Vem vare? Vem vare som fucking gjorde den?

Idag har jag och Frida tvättat, städat och gjort jordgubbspaj. Kusin-Daniel med flickvän, som bott i min lägenhet under helgen, kom förbi på blixtvisit och krubbade med oss. Det är alltid lika kul att se dem!

Kusinbebben stannar envist kvar i maggen, men det är liv i luckan kan jag lova! Hon har fått sikte på sidoutgången tror vi. Leta efter ljuset Cleo!

På den årliga School's out-festen annonserades det att jag kommer att vara Gud det kommande spexåret. För er dödliga, som inte vet vad det innebär, kan jag berätta att det är producent. Guds son, vilket alltså innebär min biatch, blir Annika - min alltid lika trevliga dansgudinnewinggirl. Dressed for success!

Gud och Guds son spexåret 10/11

Tyvärr kunde jag inte delta i kvällens partyheter eftersom jag har förlossningsjour men jag fick åtminstone hänga med på högtalartelefon när det outades. Nu får kusinen pluppa snart. Mysiga hemmakvällar är inte direkt mitt signum, men jag har iallafall fått en rejäl dos av Sex, chips & Rock'n'Roll ikväll.

Jag måste lägga av med sjusovandet.

Till mitt försvar blev jag lurad. Frida hade strategiskt ställt en väckarklocka på sängbordet - en som gick helt åt helvete fel. På grund av den vaknade jag pigg som en  lärka - vad jag trodde var - klockan 07.30 Skönt! Sova lite till, med gott samvete dessutom! Jag klev sedan upp - vad jag trodde var - 10.30, vilket visade sig vara 13.30 Bra dag!

Igår ringde jag för övrigt och polisanmälde psychot som ringt och flåsat mig i örat från dolt nummer nu på slutet. Om du läser det här så vet du! Du ligger pyrt till.

I'm on a horse!

Jag måste lägga av med tidsoptimismen.

Min älskade Sofia #2 släppte av mig på Alvik 10 minuter innan avgång imorse. Jag försökte vålda mig igenom kön till säkerhetskontrollen och kom till slut fram till gaten. Damen vid disken informerade mig om att de precis raderat mig från passagerarlistan eftersom jag varit för sent ute. Jag tittade i flämtande förfäran på henne i två sekunder innan hon vänligt fortsatte ...det går säkert att ordna! Men hade du kommit EN minut senare hade det varit käppkört!

Jag sprang hela vägen till planet och ursäktade mig flåsande för "trappkillarna" som väntade på att packa ihop. Jag hetsade mig uppför trappen och när jag äntligen ramlade in i planet, andfådd som en gubbe på helium, fick jag en halvkram av en flygvärdinna som försökte lugna mig. Slappna av, det är ju fem minuter kvar till start!

När samma flygvärdinna senare serverade mig kaffe frågade hon leende om jag hämtat mig. Mitt SAS-hat har under dagen minskat dramatiskt. Det kanske är på tiden att jag ber den där Eva om ursäkt...

Vi gjorde succé i våra kungakronor på prinsessans utspring igår.

Vilken grej! Vilken tjej! Vilken dag!

Alla var så fina! Jag blev alldeles varm och nostalgisk och ja, jag vet inte allt! Jag fick dessutom chans att trycka till min gamle historielärare - stenhårde Egil Brinkstam - med frågan Hur går det för Björklöven nu då? och göra honom stolt genom att berätta om mitt toppbetyg på B-uppsatsen. Det kändes gött.

Efter allt hoolabaloo på schtan åkte vi vidare till morbrors stuga vid älven och firade av våra gals - Pernilla och Julia. Päronen och mormor hade slängt ihop mat och tårta värdiga en riktig kungafamilj och släkten värmer som bekant bäst.

En olycka inträffade senare på studentskivan. Det gick som tur var bra för syster och hennes gang, men det är fruktansvärt tragiskt att något sådant ens kan hända! Huvvaligen.

Vår alldeles egna lilla sessa has left the building. Jisses, vad sentimental jag blev när jag skulle fota henne efter att ha agerat hetssminkös. Julia tar studenten idag!

HIPP HIPP HURRA! HURRA! HURRA! HURRA!

Det har slagits in presenter och lagats mat och studentskyltsdonats och så vidare. Ända tills nu. Jag är gravt imponerade av mina föräldrar som orkar göra det här för tredje gången (och fler blir det). Om några timmar beger sig min syster iväg till Umeå och champangefrukost. Själv fattar jag ingenting - för vi har tagit studenten. Det var ju alldeles nyss vi som stod på flaket och skrålade Arbetslös! Tjaaaalaaalaaalaaala! Och inte har jag åldrats inte, nej, nej. Det är syrran som kommit ikapp! Jag vill hur som helst önska henne en fantastisk och minnesvärd student med mycket sol, lagomfylla och glädjetårar. Sådär som 'ne ska va! Puss.

Daniel, jag, Jannike och Sayomi på vår studentmottagning 2006.  

Under examensfikat blev det, genom en försenad födelsedagspresent, extra tydligt vad min släkt tycker om mina älskade föredettingar...