Det är verkligen fantastiskt hur mitt slutsnusande väcker känslor. Läs kommentarerna till veckans tidigare inlägg så förstår ni. Jag har i alla fall inte snusat sen nyårsafton. Däremot har jag gått upp 3,5 kilo i vikt. Galenskap egentligen. Sömn och humör  har påverkas kraftigt. Jag får inte sova, ligger och vrider mig som en annan orm. Jag surar på stackars Jonas helt utan anledning. Är det värt det egentligen? Anders sa att när jag börjar försvara lasten jag försöker sluta med är det farligt nära att jag misslyckas. Men se, det tänker jag inte göra. Tur jag är envis!

Som jag nämnde har jag surat på Jonas utan anledning. Detta ledde till att han inte ville skjutsa mig till bussen idag. Jag fick surt ta en 20-minuters promenad till bussjäkeln. Det låter inte så farligt, jag vet, men sen när jag klev på bussen visade det sig att värmen inte funkade i den. Jag, som i mina små strumbyxor och kortkorta klänning (jag är stockholmssmittad hur mycket jag än väljer förneka det) redan var relativt nedkyld efter vinterpromenaden, höll seriöst på att avlida. Det tog 45 minuter hem till Nordmaling. 45 minuter stillasittande i minusgrader utan riktiga vinterkläder. Jag höll för sjuttsingen på att dö. Det bör tilläggas att bussen var en långfärds-. Jag avundas inte dem som skulle åka ända till Sundsvall!

 

Anneli

4 januari 2009 16:42

Försöker du säga att stockholmare inte vet hur man klär sig tillräckligt varmt? ;)

http://anneli1983.blogspot.com

 

Jonas

4 januari 2009 16:55

tur du är hård älskling! :P

 

Blingbling

4 januari 2009 18:36

Det där med surheten och sömnsvårigheterna brukar släppa om några veckor. Så håll ut. Jag vet, eftersom jag försökt sluta snusa än så där 10 ggr. Jag är en typisk återfallare. Men du har viljan, det kan jag läsa mellan rader. You fix it! :)

 

artemis

6 januari 2009 11:15

Hurra och fy fan va bra du ääär! Håll ut hobit! Gollum står och ynkar bakom varje knut!!!
Hälsar "en som håller på."

http://www.ansvar.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har bestämt mig för att lägga ner det här. Det innebär ju inte någon dramatisk förändring i och för sig, men jag tänkte ändå göra er uppmärksamma på att jag gör slut med bloggen - här och nu. Mitt liv är fullt av uppdateringar i alla fall och här...

Amsterdam var tamejtusan hundra gånger vackrare än jag föreställt mig. Egentligen har jag bloggat rätt mycket om det redan så jag ids inte riktigt dra hela storyn, men några tidigare opublicerade guldbilder och ett filmklipp kan jag bjucka på! För al...

Crikus tre veckor har passerat och tiden springer förbi som en annan Bolt såhär mot höstkanten.   Sen sist har jag hunnit ta med mig en hel drös 60-talister från kontoret på Iggy Pop. Great success! Jag blev samma vecka varse om att en av 70-t...

             Jag hade tänkt stanna hemma (läs: i norr) typ en och en halv vecka. Det blev en hel vecka till. Man fastnar lätt där. Och jag hade aldrig bytt ut lugnet, korsordslösingen på stugverandan, badtunnebaden, kantarellplockningen, hjo...

En  så kallad lucköppning (man kan lära sig många nya ord av Systembolagets tonårsparlör) och Popkryss på TC med min Partykärna och mysigaste Renlund senare. Kvällen slutade med en morgon och Whiskey soda, käk och Othello hemma hos Nils. Efter det ha...