Ikväll har jag hängt med den här hippiebruttan och mamsingen hennes ute i Bagis. Jag har fått utsökt mat, deliciös efterrätt och idolmys. Tack brudar!

Igår fick jag och Hasse genom Folkets bio privilegiet att se förhandsvisningen av filmen Tusen och en natt (jävla sköna män). Den gjorde ett stort intryck och för mig som tyvärr inte brukar se så värstans mycket independentfilm var det en annorlunda upplevelse. 

Efteråt fick vi mingla med både regissören och producenten som dessutom är huvudrollsinnehavare. En del gratisvin förekom också och allt mynnade ut i en mycket trevlig afton med hela vuxensemestergänget.

Kvällen avslutades med sammanlagt tre kvinnor i min säng. Jag fick skarvplatsen (man tackar!) men massa mys som vägde upp. Gårdagskvällen var verkligen vad jag behövde! Och nu ser det ut att gå strålande i hockeyn dessutom. Skellefteå AIK piskar Modorövarna. Pengar rullar in som dom ska....

Förlåt att jag i så stor utsträckning refererat det andra sagt/skrivit de senaste dagarna men jag kan inte låte bli att ännu en gång... Herr Giertta har sammanfattat det hela såhär:  

Sverige har gått från mellanmjölkens till dubbelmoralens land
Moderaterna - som vill ha rättvisa men större löneskillnader

Centern - som vill vara alliansens gröna val men bygga tio nya kärnkraftsverk

Folkpartiet - som vill ha en modern skola men i 60-talstappning

Kristdemokraterna - som tycker att alla ska ha samma rättigheter men inte bögar 

Sverigedemokraterna - som bara har förvir...rat bort sig från Råsunda och vrålar läktarljud i riksdagen

Igår diskuterade jag och några sköna kursisar vad vi skulle kunna göra åt situationen. Omval och revolution var det som främst kom upp på tapeten. Båda känns svårgenomförbara. Jag har bestämt mig för att sluta hänga läpp. Det är bara att acceptera och härda ut de kommande fyra åren och hoppas att dubbelmoralens partier inte hinner ställa till det allt för mycket. Jag har dock lovat mig själv att jag så fort C-uppsatsen är skriven återigen ska bli politiskt aktiv. Göra skillnad. Försöka iallafall.

Medan vi bakade pizza och äppelpaj inför valvakan lyssnade jag och Fannie på Ebba Grön för att tagga till. När låten Mental istid spelades var vi rörande överens om att det var så det skulle kännas om Alliansen vann detta ödesval och om Sverigedemokraterna roffade åt sig något mandat. Så blev det. Jag är fortfarande helt knäckt. All energi har runnit ur mig. Jag skäms över Sverige.

Nu återstår det att se hur allt blir i detta kaos av politik. Morris facebookstatus här nedan är något vi alla kan fundera över.

"Morris Wikström säger att det väl inte är främmande för KD och M att samarbeta med högerextrema partier - det har de ju gjort i Europaparlamentet i flera år. Men det är kanske är skillnad på människovärde beroende på var människan befinner sig."

Annars blev jag lite varm i hjärtat av Maria Wetterstrands tal och avståndstagande från borgarna på presskonferensen idag. Hon sammanfattade Allianspolitiken på ett talande vis.

Johanna sa det bäst. Begreppet livsfarlig ledning har fått en helt ny innebörd. Jag känner mig tom inombords. Jag har gråtit ut allt som fanns där inne. Hur kunde det bli såhär? Fyra år till? Jag mår illa. Den svenska modellen som vi tillsammans byggt upp och har varit stolta över kommer att förintas. Om fyra år kan det vara för sent. Våra gemensamma egendomar kommer att vara förlorade. Klassklyftorna kommer att öka. Främlingsfientligheten kommer att breda ut sig.

Martin skrev: I hela Europa har det varit samma mönster, rasisterna stöveltrampar sig in i parlamenten efter år av nedskärningar, privatiseringar och försämrade rättigheter på arbetsmarknaden.

Historien upprepar sig och det ska vi komma ihåg! De sålde vår välfärd, vår solidaritet. Sålde vår rättvisa och vår jämlikhet. Sålde vår känsla för rätt eller fel. Och nu ska vi ta det tillbaka!

Igår var känslorna många. Vi var arga. Vi var ledsna. Men vi var tillsammans.

Upp, trälar uti alla stater, som hungern bojor lagt uppå.

Det dånar uti rättens krater, snart skall utbrottets timma slå.

Störtas skall det gamla snart i gruset.

Slav, stig upp för att slå dig fri!

Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli!

|:Upp till kamp emot kvalen! Sista striden det är, ty Internationalen åt alla lycka bär!:|

I höjden räddarn vi ej hälsa, ej gudar, furstar stå oss bi.

Nej själva vilja vi oss frälsa och samfälld skall vår räddning bli.

För att kräva ut det stulna, bröder, och för att slita andens band,

vi smida medan järnet glöder med senig arm och kraftig hand!

Refräng |:Upp till kamp ...

I sin förgudning avskyvärda, månn' guldets kungar nån'sin haft ett annat

mål än att bli närda av proletärens arbetskraft?

Vad han skapat under nöd och vaka utav tjuvarna rånat är,

när folket kräver det tillbaka, sin egen rätt de blott begär!

Refräng |:Upp till kamp ...

Båd' stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner.

Den rike inga plikter trycka, den arme ingen rätt man ger.

Länge nog som myndlingar vi böjt oss, jämlikheten skall nu bli lag.

Med plikterna vi hittills nöjt oss. Nu taga vi vår rätt en dag!

Refräng |:Upp till kamp ...

Till krigets slaktande vi dragits, vi mejats ned i jämna led.

För furstars lögner har vi slagits, nu vill vi skapa evig fred.

Om de oss driver, dessa kannibaler, mot våra grannar än en gång,

vi skjuter våra generaler och sjunger broderskapets sång!

Refräng |:Upp till kamp ...

Arbetare i stad, på landet, en gång skall jorden bliva vår.

När fast vi knyta brodersbandet, då lättingen ej råda får.

Många rovdjur på vårt blod sig mätta men när vi nu till vårt försvar,

en dag en gräns för dessa sätta, skall solen stråla mera klar!

|:Upp till kamp emot kvalen! Sista striden det är, ty Internationalen åt alla lycka bär!:|

Det är samma moderater, samma gamla dollargrin,

samma djävulsadvokater, som dom varit hela tin.
Det är ättlingar till adeln, det är aristokratin,

under folklighetsfasaden är dom samma borgarsvin...

(Ta det här med en nypa salt nu, men håll med om att det är en catchy låt som talar sitt tydliga språk. Imorgon vinner vi!)